EM - ett galet kul kaos!
Dag 1
I sällskap med världens enda landslagsmops, Oggie och hennes duktiga matte Erika och sist men inte minst Rolf vår enda deltagare i hejaklacken, (som inte var medrest familj), bilade vi till Sorö i Danmark. Där det första öppna europamästerskapet i freestyle skulle gå av stapeln.
Väl där på plats så träffades vi alla i landslaget. En härlig promenad och en massa trevligt tjattrande hann vi med innan vi sedan gemensamt åkte till EM-banketten. Som Rolf Gustavsson bjöd oss alla på! Tack Roffe, såna supportrar växter inte på träd! Vi kom lite sent (hmmm), och de fick möblera om lite så att vi fick sitta tillsammans. Så många freestylemänniskor på samma ställe. Vilken känsla!
Så snart vi satt oss började alla lagen att dela ut lycka-till-kort och gåvor till alla tävlande lag. Tack gode nån för att Erika hade fixat fina kort från oss svenskar. Gissa om det varit pinsamt annars! Härlig stämning och riktig kul hade vi för att sen ge oss hem till hotellet för att ladda inför morgondagen. Jag och Tine tränade sen igenom vårt program ute på parkeringen till förbi passerande människors förvåning. Flera försökte prata med mig men...... hua min danska är inte up to date! Jag var galet nöjd med Tines koncentration och glädje, (som vanligt alltså! :)).
Dag 2 - Heelworkdagen!
Nu var det då dags för Tine och mig att få tävla för Sverige och för laget. Dagen startade med träning i ringen för alla deltagare under helgen. Vilken härlig syn. Säkert var där 70-80 hundar, lösa, glada och fullt koncentrerade på sina förare. Det var nästan så att jag blev lite rörd av att se dessa fantastiska hundar som väljer matte/husse framför alla hundkompisar! Tine gick jättebra på uppvärmningen också. Vi körde kanske en kvart av 30 möjliga minuter. De andra minuterna satt jag och bara njöt av alla fantastiska hundar. Mitt öga hittade genast en rysk gosse. Typ 12-14 år. Hans hund var en supertrimmad liten svart dvärgschnauzer som var ett med sin husse! Jag insåg genast att honom skulle vi få storspö av. Hans hund satt som klistrad trots galet svåra passager och de såg ut att ha så underbart kul tillsammans (han slutade sen som fyra!).
Efter träningen var det då dags för inmarsch med alla 16 länder i en lång rad! Vilken syn och så otroligt coolt att Danmark med så kort varsel lyckades få ihop denna tävling. Och så härligt att få vara med om detta! :)
Jag och Tine hade blivit lottade att gå in direkt efter världsmästaren Kath Hardman. Hmm, kändes si så där måste jag säga! J Men det visade sig vara värre än jag trott då hennes hund tyvärr inte alls var på humör och hon skällde som en tok igenom hela programmet. Tine som är en känslig dam. Drog genast igång hela stresspaketet. Ingen bra början alltså! Men sen väl i ringen kändes hon någorlunda koncentrerad och jag var inte nervös utan njöt av att få visa min finaste fina Tine för de som ville se. Början kändes bra. Sen när vi kommit in i programmet en bit fick vi ett rejält missförstånd! Eftersom Tine kan alla positionerna i förhållande till varandra så hamnade vi här i en minst sagt prekär situation. Jag hade ingen plan B för att flytta henne till den positionen som det var tänkt. Tine är lite enkelspårig och måste veta exakt vart hon ska. Jag hann o tänka igenom plan b, c, d e och insåg att det här går åt helskotta med besked. Ska jag bryta? Eller..... jaaaha så då, istället för att få visa de bäste bitarna av vår program så kom då plan, öhhhh. Vi hasade runt i vanlig fotposition. INTE kul! Då Tine också blir galen på mig när jag velar och då talar om det högt och tydligt! En nyttig läxa fick jag med mig hem så nu jäklar ska alla positioner döpas så att jag fritt kan flytta runt henne! Vi slutade sen på 21 plats av 36.
Nåja, Tine var duktig men jag var så klart besviken. Inte på Tine förstås men på att vi inte fick visa hur otroligt duktig hon faktiskt är! Men jag är ändå nöjd med vårt EM-äventyr. Vi hade kul tillsammans med världens bästa lagkamrater och fick vi göra det igen så skulle jag göra det utan att blinka! Nästa gång då jäklar!!!!!
Dag 3 - Freestyledagen
Nu fick vi heelworkare bara lata oss och heja på våra duktiga lagmedlemmar.
Det blev inte några topp resultat den här dagen heller från oss svenskar men OJ vad vi lärde oss en massa. Det märks att vi fortfarande dröjer oss kvar i de gamla reglerna när vi bygger våra program. På kontinenten har man länge tränat med att rörelserna ska vara anpassade till musiken men också att alla byten mellan rörelserna sker i TAKT. Det är svårt! Som tusan svårt och det är det här som gör att vi just nu ligger lite efter de andra länderna. Men nu har vi sett och lärt oss en massa, så nu så!! Åker vi hem o spottar i nävarna!
En liten trist sak som hände var att vi som satt på läktaren såg att en av hundarna var rejält halt på uppvärmningen. Tyvärr finns det inte någon plan för hur detta skulle lösas så domarna fick bara titta när hunden for fram i full fart på tävlingsbanan. Och då syntes det så klart ingenting. Lite stress och lite fart = ingen hälta. Någon form av hälsokontroll kanske borde göras innan hundarna blir okejade för start...
Trötta men glada kunde vi alla sen konstatera att danskorna hade genomfört ett fantastiskt arrangemang, de lämnade sen över stafettpinnen till töserna i Prag som är arrangörer för nästa års öppna EM och då!!!! Då har vi svenskar tränat på det som krävs för att komma på pallen! :)
Själv heter jag Ulrika Persson och min första freestyle upplevelse var en kvinna med en border collie på HUND95 (Stockholms hundmässa 1995) det såg så läckert ut då hon klädd i svart/vita kläder showade loss med sin svart/vita hund. När så en kurs dök upp ganska nära mig så hakade jag och min dåvarande hund på. Det var på hösten 2003. Sen har det blivit många tävlingar efter det, tre hundar har jag hunnit att tävla med. Jag är dessutom utbildad instruktör i freestyle och agility, och domare i freestyle.
