fredag 18 november 2011

Ulrika & Diva

Diva är en 3 år gammal Dobermanntik. Egentligen skulle det blivit en Irländsk setter , men den kullen jag var intresserad av var mycket populär och chanserna att det skulle bli en röding över till mig var ganska små. Då fick jag tips om en dobermann kull och tänkte att jag kan ju åka och titta…. Ja, jag vet… så dumt. Nu är det ju som så att en dobermann var planerad i mitt liv fast lite senare då barnen växt upp, så jag visste ju ändå endel om rasen. Då jag satt i köket med 12 st fem veckors valpar så tog det inte lång tid innan jag satt och valde bort några, och valde fram några andra …. Till slut var det två svarta tikar kvar… den ena lade sig i mitt knä och mös, den andra dödade kökshandduken, vedträna, mina skor mm mm. Gissa vem jag valde??? Jag fick verkligen den lilla damphund jag sökte… jag var ju inte ute efter en knähund till…

Många gråa hår har denna lilla dam orsakat mig redan, och fler lär det bli. Men en mer underbar hund får jag leta efter. Hon är genomsnäll, stabil, trygg, tuff om det behövs och väldigt arbetsvillig.


Diva har hittills gjort ett mycket bra MH, är korad, har diplom i lydnadsklass 1, tävlar freestyle klass 3, HtM klass 3, uppflyttad till lägre klass spår och uppflyttad till fortsättningsklassen i rallylydnad efter två st 100 poängare i nybörjarklassen. Hon är alltså en mångsysslare precis som jag.


Diva är alltså brukshunden som råkade bli en freestyle hund.Själv heter jag Ulrika Persson och min första freestyle upplevelse var en kvinna med en border collie på HUND95 (Stockholms hundmässa 1995) det såg så läckert ut då hon klädd i svart/vita kläder showade loss med sin svart/vita hund. När så en kurs dök upp ganska nära mig så hakade jag och min dåvarande hund på. Det var på hösten 2003. Sen har det blivit många tävlingar efter det, tre hundar har jag hunnit att tävla med. Jag är dessutom utbildad instruktör i freestyle och agility, och domare i freestyle.


Att få vara med om denna resan känns både spännande och skrämmande. Aldrig någonsin har jag i min vildaste fantasi ens tänkt tanken att jag skulle få lov att vara med om ett mästerskap…. Men att få göra denna resan med världens bästa dobermann känns helt fantastiskt hur som helst.


Hur det än går så ska vi ha superkul och så blir vi minst en erfarenhet rikare… vi behöver många lyckosparkar, så sparka på :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar