Freestylelaget tog silver!
Och HTM-laget brons!
Individuellt så var toppplaceringarna:
Lina & Zing - silvermedalj i FS
Linnea & Zolo - 4a i FS
Susann & Frodo - 6a i HTM
Mer resultat finns här: http://nordisk2011.blogspot.se/2011/11/results.html
torsdag 1 december 2011
tisdag 22 november 2011
Michaela & Rut
Jag heter Michaela Neiglick och min bruna räser-råtta är en liten borderterriertik på 3 år som heter Rut. KrutRut som hon kallas är en väldigt glad och energisk liten hund som charmar sig in hos alla hon träffar. Hon älskar att sova under täcket och att mysa i soffan, och vill alltid vara nära. Utomhus är hon närmast outtröttlig och när det är träning på gång ger hon verkligen allt. Hon är halvgalen och världens myshund på samma gång!
Jag själv är 19 år gammal och bor hos mina föräldrar utanför Stockholm. Jag tog studenten våren 2011 och för tillfället så har jag en paus från pluggandet och satsar på att jobba och resa lite. På fritiden är jag ordförande och ledare påNacka HU och jag sitter med i Sveriges Hundungdoms Ungdomsråd (UR). Jag är även aktiv inom Djurens Rätt och sitter med i distriktsstyrelsen för Fältbiologerna Stockholm-Uppland-Gotland.
Jag tycker att det är otroligt kul att träna in olika trick och har ett stort intresse för positiv förstärkning och klickerträning. Det är väl egentligen så det hela började... Innan jag ens visste vad freestyle var för något så kunde Rut och min äldre hund Mira en mängd olika konster och vi gjorde små ”tricksfilmer” och la ut på youtube. Jag fick upp ögonen för freestyle först efter att ha besökt Stockholms Hundmässa vintern 2009 – det såg så häftigt och roligt ut! Efter lite pepp och övertygande från vänner så debuterade vi på U-DM våren 2010 – och vann! Efter det har det bara rullat på och vi kan stoltsera med titlarna FD1, FD2 och SEfreeCH. Vi har vunnit U-SM i freestyle både år 2010 (klass1) och 2011 (klass3).
Att vi nu har fått äran att vara med i landslaget och åka och tävla på Nordiska mästerskapen känns helt galet roligt, läskigt, pirrigt, spännande... det viktigaste är att ha kul och det är jag övertygad om att vi kommer ha, oavsett hur det går resultatmässigt!
fredag 18 november 2011
Ulrika & Diva
Diva är en 3 år gammal Dobermanntik. Egentligen skulle det blivit en Irländsk setter , men den kullen jag var intresserad av var mycket populär och chanserna att det skulle bli en röding över till mig var ganska små. Då fick jag tips om en dobermann kull och tänkte att jag kan ju åka och titta…. Ja, jag vet… så dumt. Nu är det ju som så att en dobermann var planerad i mitt liv fast lite senare då barnen växt upp, så jag visste ju ändå endel om rasen. Då jag satt i köket med 12 st fem veckors valpar så tog det inte lång tid innan jag satt och valde bort några, och valde fram några andra …. Till slut var det två svarta tikar kvar… den ena lade sig i mitt knä och mös, den andra dödade kökshandduken, vedträna, mina skor mm mm. Gissa vem jag valde??? Jag fick verkligen den lilla damphund jag sökte… jag var ju inte ute efter en knähund till…
Många gråa hår har denna lilla dam orsakat mig redan, och fler lär det bli. Men en mer underbar hund får jag leta efter. Hon är genomsnäll, stabil, trygg, tuff om det behövs och väldigt arbetsvillig.
Diva har hittills gjort ett mycket bra MH, är korad, har diplom i lydnadsklass 1, tävlar freestyle klass 3, HtM klass 3, uppflyttad till lägre klass spår och uppflyttad till fortsättningsklassen i rallylydnad efter två st 100 poängare i nybörjarklassen. Hon är alltså en mångsysslare precis som jag.
Diva är alltså brukshunden som råkade bli en freestyle hund.
Själv heter jag Ulrika Persson och min första freestyle upplevelse var en kvinna med en border collie på HUND95 (Stockholms hundmässa 1995) det såg så läckert ut då hon klädd i svart/vita kläder showade loss med sin svart/vita hund. När så en kurs dök upp ganska nära mig så hakade jag och min dåvarande hund på. Det var på hösten 2003. Sen har det blivit många tävlingar efter det, tre hundar har jag hunnit att tävla med. Jag är dessutom utbildad instruktör i freestyle och agility, och domare i freestyle.
Själv heter jag Ulrika Persson och min första freestyle upplevelse var en kvinna med en border collie på HUND95 (Stockholms hundmässa 1995) det såg så läckert ut då hon klädd i svart/vita kläder showade loss med sin svart/vita hund. När så en kurs dök upp ganska nära mig så hakade jag och min dåvarande hund på. Det var på hösten 2003. Sen har det blivit många tävlingar efter det, tre hundar har jag hunnit att tävla med. Jag är dessutom utbildad instruktör i freestyle och agility, och domare i freestyle.Att få vara med om denna resan känns både spännande och skrämmande. Aldrig någonsin har jag i min vildaste fantasi ens tänkt tanken att jag skulle få lov att vara med om ett mästerskap…. Men att få göra denna resan med världens bästa dobermann känns helt fantastiskt hur som helst.
Hur det än går så ska vi ha superkul och så blir vi minst en erfarenhet rikare… vi behöver många lyckosparkar, så sparka på :)
torsdag 17 november 2011
Susann & Frodo
Jag heter Susann Wastenson och bor på en liten gård utanför Borås. Där bor jag tillsammans med min man, fyra border collies, en katt och en flock får. Jag är en riktig lydnadsnörd som verkligen gillar tävlingslydnad, har tränat och tävlat mycket. Nu har jag även upptäckt hur otroligt roligt HTM är och även vilken nytta jag har av all lydnadsträning.
Jag har tränat HTM sen 2009 då jag började träna med min Lexie, hon och jag har startat i klass 3. Men det är Frodo som jag tävlar mest med nu. Han är egentligen husses vallhund men han var så härlig så jag kunde inte låta bli att träna med honom. Vi tävlar i elitlydnad och nu alltså i HTM. Att vi började med heelwork beror egentligen på att några kompisar tyckte att han var en riktig stepphund och att ett program till Fred Astairemusik skulle passa.Då var jag ju tvungen att testa.
Frodo gjorde sin första start i nov förra året. Han är väldigt arbetsvillig och tycker det mesta är roligt. Han är också otroligt följsam som gör att det är så roligt att träna HTM med honom.
Jag ser det som en ära att Frodo och jag får följa med och representera Sverige på NM, det ska bli så kul och spännande :)
onsdag 16 november 2011
Linda & Grizzly
Team GB som vi brukar skoja om består av mej Linda & 5-åriga aussie hanen Grizzly el GB som han kallas. Heter Grizzly Bear i stamtavlan. Vi bor i Misterhult Småland, här e det fattigt på HTM/FS folk, så när tillfälle ges våldgästar vi andra runt om i landet för lite träning! =)
Grizzly & jag e riktiga debutanter i stora sammanhang! Vi har fått reservplatsen till NM & ser fram emot det jättemycket! Det betyder mycket att få åka med, skaffa sig erfarenhet, se & lära sig massa! Och såklart träffa & lära känna alla duktiga ekipage!
Grizzly & jag e riktiga debutanter i stora sammanhang! Vi har fått reservplatsen till NM & ser fram emot det jättemycket! Det betyder mycket att få åka med, skaffa sig erfarenhet, se & lära sig massa! Och såklart träffa & lära känna alla duktiga ekipage!
Detta året har gått fort & över förväntan:
Vi satte oss i bilen i början av året för att åka till Timrå 75 mil enkel resa för att tävlingsdebutera i freestyle. Det var freestyle som det var tänkt att satsa på. Men så hade de en HTM Cup på g i Linköping så det var ju nära oss, bara 16 mil =) Så jag bestämde mej för att sätta ihop ett program & startade där, sen har det bara fortsatt med HTM träning!
Jag tycker det är superkul med HTM, att få bygga program & jobba med hunden till/med musiken. Har alltid tyckt om det estetiska så att nu få blanda två av min favorit intressen musik & hund e ju fantastiskt!
Grizzly är en riktig arbetsnarkoman, han gillar allt vi tar för oss. Bara det involverar matte =)
Förutom HTM & Freestyle så tävlar vi också brukset spår & lydnad.
Jag är utbildad allmänlydnads instruktör & freestyle/HTM instruktör & håller kurser på Oskarshamns Brukshundklubb.
Det är med STOR förväntan vi ger oss in i det här äventyret!
tisdag 15 november 2011
Stina & Raiko
Raiko är hunden jag skaffade för att "verkligen satsa på jakten", för att citera mig själv... Eh, hrm... Ja hur det blev med den saken förstår ni säkert i och med att jag gör en presentation på denna blogg :)
Men till en början var det verkligen tollingjaktprov och lydnad som vi hade sikte på! Vid sidan av klickade vi in lite trix som jag inte visste vad jag skulle ha till, men det var roligt!
Så frågade en vän om jag inte borde köra freestyle med Raiko..? Och när vi hade börjat bygga lite program så sa en annan åt mig att det nog var dax att tävla! Och på den vägen är det! Våren 2010 debuterade vi i freestyle, blev årets nybörjare 2010 och nu är vi här...
Jag själv är uppväxt med hundar, mest små, av okänd sort, eller av okända sorter kanske man ska säga. Ville länge ha en egen hund, men det var först för 6 år sedan, då vi flyttade ut på landet som det kunde bli verklighet! Då skulle jag bara ha en hund till sällskap o att kanske träna lite med, prova på agility hade jag tänkt. Aldrig att jag skulle tävla, nej då!
Det blir inte alltid som man tänkt sig helt enkelt! Huvudsaken är att man har roligt!
måndag 14 november 2011
Monica & Ally
Nu ska jag presentera mig och min allra bästa hund. Hon heter Ally och jag heter Monica. Ally har tagit mitt hjärta med storm. Hon är en otroligt kvick, lyhörd och lättlärd hund. Hon är alltid sugen på att arbeta och kan göra det hur länge som helst.
Ally blev årets Heelwork hund 2010.
Det ska bli så fantastiskt roligt och spännande att få åka till Norge och representera Sverige. Tänk att få åka iväg med sin kära kompis och göra något så stort tillsammans!
Jaha, nu kanske jag säga några ord om mig själv. Tyvärr kan jag inte tillskriva mig samma egenskaper som min kära hund :)!!!
Jag tillbringar vardagarna med att arbeta som förskollärare med fantastiskt härliga barn.
Jag har varit hundintresserad i hela mitt liv. När jag var liten och hade fått en fin ny dockvagn, gjorde jag min mamma besviken genom att kasta ut dockorna och lasta den full med mjukdjurshundar istället. Vår första hund var en King Charles Spaniel. Att det blev just den rasen berodde på att min mamma tjatade till sig en liten valp som fanns kvar hos en uppfödare. Det som mamma inte visste var att om man tog bort Cavalier i Cavalier King Charles Spaniel fick man en helt annan ras. Gissa om vi blev förvånade när den lilla plattnosade vovven kom hem till oss. Jag var då 6 år gammal och efter det har hundlivet bara rullat på med många härliga stunder och upplevelser.
Jag är domare i freestyle och utbildad domarlärare. Jag är också utbildad freestyle och lydnadsinstruktör.
Ally blev årets Heelwork hund 2010.
Det ska bli så fantastiskt roligt och spännande att få åka till Norge och representera Sverige. Tänk att få åka iväg med sin kära kompis och göra något så stort tillsammans!
Jaha, nu kanske jag säga några ord om mig själv. Tyvärr kan jag inte tillskriva mig samma egenskaper som min kära hund :)!!!
Jag tillbringar vardagarna med att arbeta som förskollärare med fantastiskt härliga barn.
Jag har varit hundintresserad i hela mitt liv. När jag var liten och hade fått en fin ny dockvagn, gjorde jag min mamma besviken genom att kasta ut dockorna och lasta den full med mjukdjurshundar istället. Vår första hund var en King Charles Spaniel. Att det blev just den rasen berodde på att min mamma tjatade till sig en liten valp som fanns kvar hos en uppfödare. Det som mamma inte visste var att om man tog bort Cavalier i Cavalier King Charles Spaniel fick man en helt annan ras. Gissa om vi blev förvånade när den lilla plattnosade vovven kom hem till oss. Jag var då 6 år gammal och efter det har hundlivet bara rullat på med många härliga stunder och upplevelser.
Jag är domare i freestyle och utbildad domarlärare. Jag är också utbildad freestyle och lydnadsinstruktör.
onsdag 9 november 2011
Tack till fler snälla sponsorer!
Ett till lite sent men mycket hjärtligt TACK till Textil & Reklam Tryck, SN fordonsinredning och Agria Djurförsäkring som sponsrade våra fina jackor och tröjor!
Dom är jättebra! Jackorna är regn- och vindtäta förutom att dom är snygga :) Och tröjorna är oerhört mysiga med stora fickor som det ryms massa hundbelöningar i :)
Yvonne och Tine på OEC
EM - ett galet kul kaos!
Dag 1
Väl där på plats så träffades vi alla i landslaget. En härlig promenad och en massa trevligt tjattrande hann vi med innan vi sedan gemensamt åkte till EM-banketten. Som Rolf Gustavsson bjöd oss alla på! Tack Roffe, såna supportrar växter inte på träd! Vi kom lite sent (hmmm), och de fick möblera om lite så att vi fick sitta tillsammans. Så många freestylemänniskor på samma ställe. Vilken känsla!
Så snart vi satt oss började alla lagen att dela ut lycka-till-kort och gåvor till alla tävlande lag. Tack gode nån för att Erika hade fixat fina kort från oss svenskar. Gissa om det varit pinsamt annars! Härlig stämning och riktig kul hade vi för att sen ge oss hem till hotellet för att ladda inför morgondagen. Jag och Tine tränade sen igenom vårt program ute på parkeringen till förbi passerande människors förvåning. Flera försökte prata med mig men...... hua min danska är inte up to date! Jag var galet nöjd med Tines koncentration och glädje, (som vanligt alltså! :)).
Dag 2 - Heelworkdagen!
Nu var det då dags för Tine och mig att få tävla för Sverige och för laget. Dagen startade med träning i ringen för alla deltagare under helgen. Vilken härlig syn. Säkert var där 70-80 hundar, lösa, glada och fullt koncentrerade på sina förare. Det var nästan så att jag blev lite rörd av att se dessa fantastiska hundar som väljer matte/husse framför alla hundkompisar! Tine gick jättebra på uppvärmningen också. Vi körde kanske en kvart av 30 möjliga minuter. De andra minuterna satt jag och bara njöt av alla fantastiska hundar. Mitt öga hittade genast en rysk gosse. Typ 12-14 år. Hans hund var en supertrimmad liten svart dvärgschnauzer som var ett med sin husse! Jag insåg genast att honom skulle vi få storspö av. Hans hund satt som klistrad trots galet svåra passager och de såg ut att ha så underbart kul tillsammans (han slutade sen som fyra!).
Efter träningen var det då dags för inmarsch med alla 16 länder i en lång rad! Vilken syn och så otroligt coolt att Danmark med så kort varsel lyckades få ihop denna tävling. Och så härligt att få vara med om detta! :)
Jag och Tine hade blivit lottade att gå in direkt efter världsmästaren Kath Hardman. Hmm, kändes si så där måste jag säga! J Men det visade sig vara värre än jag trott då hennes hund tyvärr inte alls var på humör och hon skällde som en tok igenom hela programmet. Tine som är en känslig dam. Drog genast igång hela stresspaketet. Ingen bra början alltså! Men sen väl i ringen kändes hon någorlunda koncentrerad och jag var inte nervös utan njöt av att få visa min finaste fina Tine för de som ville se. Början kändes bra. Sen när vi kommit in i programmet en bit fick vi ett rejält missförstånd! Eftersom Tine kan alla positionerna i förhållande till varandra så hamnade vi här i en minst sagt prekär situation. Jag hade ingen plan B för att flytta henne till den positionen som det var tänkt. Tine är lite enkelspårig och måste veta exakt vart hon ska. Jag hann o tänka igenom plan b, c, d e och insåg att det här går åt helskotta med besked. Ska jag bryta? Eller..... jaaaha så då, istället för att få visa de bäste bitarna av vår program så kom då plan, öhhhh. Vi hasade runt i vanlig fotposition. INTE kul! Då Tine också blir galen på mig när jag velar och då talar om det högt och tydligt! En nyttig läxa fick jag med mig hem så nu jäklar ska alla positioner döpas så att jag fritt kan flytta runt henne! Vi slutade sen på 21 plats av 36.
Nåja, Tine var duktig men jag var så klart besviken. Inte på Tine förstås men på att vi inte fick visa hur otroligt duktig hon faktiskt är! Men jag är ändå nöjd med vårt EM-äventyr. Vi hade kul tillsammans med världens bästa lagkamrater och fick vi göra det igen så skulle jag göra det utan att blinka! Nästa gång då jäklar!!!!!
Dag 3 - Freestyledagen
Nu fick vi heelworkare bara lata oss och heja på våra duktiga lagmedlemmar.
Det blev inte några topp resultat den här dagen heller från oss svenskar men OJ vad vi lärde oss en massa. Det märks att vi fortfarande dröjer oss kvar i de gamla reglerna när vi bygger våra program. På kontinenten har man länge tränat med att rörelserna ska vara anpassade till musiken men också att alla byten mellan rörelserna sker i TAKT. Det är svårt! Som tusan svårt och det är det här som gör att vi just nu ligger lite efter de andra länderna. Men nu har vi sett och lärt oss en massa, så nu så!! Åker vi hem o spottar i nävarna!
En liten trist sak som hände var att vi som satt på läktaren såg att en av hundarna var rejält halt på uppvärmningen. Tyvärr finns det inte någon plan för hur detta skulle lösas så domarna fick bara titta när hunden for fram i full fart på tävlingsbanan. Och då syntes det så klart ingenting. Lite stress och lite fart = ingen hälta. Någon form av hälsokontroll kanske borde göras innan hundarna blir okejade för start...
Trötta men glada kunde vi alla sen konstatera att danskorna hade genomfört ett fantastiskt arrangemang, de lämnade sen över stafettpinnen till töserna i Prag som är arrangörer för nästa års öppna EM och då!!!! Då har vi svenskar tränat på det som krävs för att komma på pallen! :)
lördag 5 november 2011
HtM-laget klart till NM i Norge!
Nu även HtM-laget klart:
Erika Johansson med mopsen Oggie
Monica Gudinge med border collien Ally
Susan Wastensson med border collie Frodo
Ulrika Persson med dobermannen Diva
Reserv är Linda Tolkki med aussien Grizzly
Andrareserv är Jenny Tholin med golden Tyra
Vi hoppas att Tine snart är pigg och glad igen så att vi får se dom på SM istället!
Erika Johansson med mopsen Oggie
Monica Gudinge med border collien Ally
Susan Wastensson med border collie Frodo
Ulrika Persson med dobermannen Diva
Reserv är Linda Tolkki med aussien Grizzly
Andrareserv är Jenny Tholin med golden Tyra
Vi hoppas att Tine snart är pigg och glad igen så att vi får se dom på SM istället!
tisdag 1 november 2011
Freestylelaget till NM i Norge 26-27/11
Landslagsledaren Helena Sundsgård har nu utsett de fem ekipage som kommer att representera Sverige i freestyle under NM i Lilleström 26-27 november:
Karolina Pettersson med Zing (Pumi)
Linnéa Vejde med Zolo (Australian Shepherd)
Michaela Neiglick med Rut (Border Terrier)
Sabine Åström med Wilma (Golden Reriever)
Stina Liljegren med Raiko (Nova scotia duck tolling retriever)
Memea Mohlin som är lanslagsledare för HtM-laget har ännu inte släppt namnen på vilka som kommer att åka till NM, vi väntar med spänning!
Karolina Pettersson med Zing (Pumi)
Linnéa Vejde med Zolo (Australian Shepherd)
Michaela Neiglick med Rut (Border Terrier)
Sabine Åström med Wilma (Golden Reriever)
Stina Liljegren med Raiko (Nova scotia duck tolling retriever)
Memea Mohlin som är lanslagsledare för HtM-laget har ännu inte släppt namnen på vilka som kommer att åka till NM, vi väntar med spänning!
måndag 31 oktober 2011
Jenny & Tyra på OEC
Resan
Avresa hemifrån Svedala fredag strax efter lunch. På vägen hämtade jag upp Helena som kom med flyg från Stockholm och sen körde vi vidare till Ringsted för att möta upp de andra. Efter incheckning gick vi alla en promenad med hundarna så att de skulle få sträcka ordentligt på benen och kunna ligga lugnt medan vi var på invigningsfest. Eftersom Tyra kan bli lite osäker tog jag med henne och hon fick ligga i bilen medan vi och alla team utom Finland träffades för ett get-together i matsalen på tävlingshallen. Stackars Finland hade fått problem med bussen så de kom senare. Vår ende sponsor på plats, Rolf, bjöd hela laget på middagen. Tack snälla Rolf!
Under middagen gick alla lag runt och delade ut olika lycka till kort och små gåvor. Supertrevligt och ett fint minne att ha. Eftersom öppna träningen i hallen skulle vara redan 07:00 på lördag morgon för oss HTM ekipage så blev det tidigt i säng.
Lördag 05:00 ringde klockan, ut med Tyra och sedan frukost och iväg till Sorö. KL 07:00 var det dags för en halvtimmes öppen träning inne i hallen. Det kändes helt overkligt att gå där inne med stjärnor som Kath Hardman och massa andra som jag inte ens visste namnet på ännu. Kl 08:00 var det briefing och 08:30 var det dags för inmarsch och invignings ceremoni. Tänk att jag och lilla TyraMyra Hjärtegryn var med om detta. Sverige marscherade in med Helena med svenska flaggan i täten medan de spelade Du gamla du fria.
Så blev kl då 09:00. Först körde en white dog och så var tävlingen igång. Även om man inte hinner titta på alla team så var det en helt fantastisk upplevelse att se så många duktiga hundar från massa olika länder.
Jag hann prata med många både kända och okända nya HTM/FS vänner. Några som gjorde som jag tycker en liten extra prestation var de 2 som debuterade, tävlade för första gången någonsin. Det var en tjej från Israel och en från Färöarna. Ska bli enormt kul att se DVDerna när de kommer så att man kan uppleva allt igen och igen.
På eftermiddagen njöt vi av de 10 final teamen. Vilka prestationer man fick se. Karen Sykes vann välförtjänt tycker jag. På kvällen åt vi alla en gemensam middag på hotellet. Det var jättetrevligt och det blev självklart en massa hundprat.
Även söndag morgon blev det en tidig start. Då kunde vi ju som redan kört vårt njuta men också stötta och heja på våra svenska FS ekipage. Det var jättekul eftersom jag inte hade sett något av de svenska programmen tidigare live. Också FS bjöd naturligtvis på massa fantastiska uppvisningar med Thierry Thomas som slutlig vinnare.
Så var då det första OEC slut. Vi packade ihop, sa hej då och vi ses snart igen till varandra. Det var ett fantastiskt äventyr vi varit med om och hoppas att man kanske kan vara aktuell även till nästa år då OEC går i Prag.
Mitt OEC
Att vara mästerskapsdebutant har varit både kul och lite skrämmande. Skulle man klara att gå in och köra inför en stor och väldigt kunnig publik bland alla ”stjärnor". Vi hade fått presentera en plan i förväg för landslagsledningen och den hade jag bestämt att försöka hålla så mycket som möjligt. En viktig sak som jag hade bestämt att fokusera på var att försöka att allt skulle vara så likt hemma och på träning som möjligt för Tyra, med mat, rastning, uppvärmning och allt annat.
Lördag morgon kom. Vi hade alla en plan ungefär vad vi skulle göra på öppna träningen. Min plan var att bara ta in Tyra en liten kort, kort stund och låta henne känna sig lite hemma och få henne att tänka positivt. Både uppvärmnings och tävlingsringen var öppen för träning. Eftersom man inte fick ta med godis in i tävlingsringen så tog jag med vår älskade tennisboll och gick in och körde lite korta, enkla övningar och starter med bollen som belöning. Allt kändes jättebra. Sen satte jag mig med Tyra vid kanten av uppvärmningsringen en stund.
Då kom helt plötsligt Helle. Jag trodde det var bara för att hälsa men så säger hon, det är problem med din CD. Har du en reserv? Javisst har jag det, iväg snabbt med Tyra bort till omklädningsrummet och hämtade den. Lämnar den till DJn. Samma fel på den. Hur är detta möjligt! Den fungerade ju i Naestved för 2 veckor sedan! Vad ska vi göra, har du en kopia?? Frågorna haglade och jag började känna mig lite stressad. Fram med telefonen och ringde min stackars son Fredric som svarade efter massa signaler. Kan du åka hem och maila över den till oss? Då kommer världens bästa Johanna Allanach och frågar igen vad som är fel och jag förklarar och berättar att den funkade i Naestved. Det här fixar jag säger då Johanna, oroa dig inte. Så självklart, så tryggt. Så talar bara ett proffs på att organisera tävlingar, träna hundekipage och mycket annat. Och visst fixade hon det. Hon provade CDn i sin dator som skulle användas under dagen och vips så fungerade min CD. Det är bara för att datorn har en nyare version säger Johanna som den självklaraste sak i världen. Vi sätter dit min dator och använder den när du ska köra. Oroa dig inte. Och det gjorde jag verkligen inte. Det kändes så tryggt och bra att jag inte ens hann få panik. Visst hade de kunnat funka med att Fredric hade mailat över filen men så mycket enklare när Johanna tog tag i det.
Så var det då dags för allvar. Jag tittade på några av de först startande inkl vår Erika och sedan gick jag ut och körde med Tyra. Vi körde programmet i sektioner med massor av belöning och det kändes faktiskt jättebra. Eftersom det var fint väder la jag henne i bilen sedan med bakluckan öppen eftersom jag trodde att hon skulle känna sig tryggare där än i buren i omklädningsrummet som vi delade med Tjeckien och några till.
In och kolla lite och sedan ombyte till ”tävlingsdress”. Tittade på Yvonnes som var 4 startade före mig. Hade bestämt att ta ut Tyra sent, låta henne kissa och mjuka upp sig lite utanför och sedan bara köra en liten kort uppladdning medan ekipaget före oss var inne och körde sin rutin. Fram med bollen och lite godis. Några kvicka korta övningar och starter och massor av belöning för att få flow och mycket energi. Så blev det vår tur.
Såg till att hela tiden vara i rörelse så att vi hade mycket flow när vi skulle gå in. Ingången och hälsningen gick fint och vi höll precis på att inta startpositionen när musiken redan startade. Vad nu då?? Men det var bara DJn som måste kolla att musiken verkligen skulle starta. Lite rörigt och Tyra blev lite ivrig, började hoppa på mig och det dröjde lite innan vi kunde komma igång. Var lite rädd att domarna skulle döma att hon var utom kontroll för det var ju bara som hon ville komma igång så jag ville/tordes inte säga till henne för jag vill ju att hon ska vara på tårna. Så blev slutligen allt rätt och vi kom igång.
Det kändes direkt att Tyra var med mig. Det kändes så bra att jag t o m hann tänka på att titta upp på domarna och publiken när vi gick första sidvärtes passagen. Allt kändes som om vi var i en bubbla och allt bara flöt på. Jag hade bestämt att eftersom rutinen var så ny och vi ännu inte är så säkra så skulle jag ta det säkra för det osäkra och visa, hjälpa och stötta Tyra så mycket jag trodde skulle behövas. T o m backen gick bra. Jag missbedömde avstånden lite så att serpentinerna inte blev helt på rätt ställe men inga tendenser att Tyra ville byta sida eller liknande som i Naestved. Vi bara fortsatte och precis som jag sett i många andra bloggar om hur det känns inne på banan så flöt allt bara på. När sluttonen klingade ut och vi gjort vår slutpose så kändes allt bara för bra för att vara sant.
Sprang ut och belönade med boll & godis. Min underbara, fantastiska hund. Berättade för Helena hur bra allt kändes innan vi gick ut, tog vår and och promenerade iväg. Tyra la sig i gräset och rullade, sprang omkring med anden och jag bara satte mig på en parksoffa och njöt. Det är helt overkligt hur bra allt kändes.
Ni som läst på FB vet att jag blev kvar i bubblan med känslan av att trots att vi inte hade presterat några vinnarpoäng så kunde jag inte ha varit mer nöjd om jag hade vunnit. Det känns som om vi har tagit ett stort steg inom HTM det här året. Från debut i klass 2 på MyDog i januari via massa problem med ögon, livmoderinflammation etc , debut i klass 3 i Naestved den 1 okt och till nu OEC. Detta kunde jag aldrig ha trott skulle bli sant om ni hade frågat mig i våras.
Vad har jag lärt mig på OEC
Gör upp en plan i förväg och håll dig till den både i ringen och utanför. Det ger din hund en trygghet mitt i allt nytt och ovant. Det känns som om det är det som är skillnaden på en erfaren förare och en som är ute för första gången. De erfarna bara kör på oavsett vad som händer och det funkar. En annan sak är också vad lite tid kan göra att hunden hinner smälta och ta in det den har lärt sig. Tyra presterade minst 50% bättre på OEC än i Naestved
2 veckor tidigare.
Bästa minnet
Bästa minnet känns som att ha träffat och lärt känna först och främst mina svenska lagkompisar men också många nya HTM/FS vänner.
Värsta minnet
När min CD inte funkade och sedan inte heller reserven fast den hade funkat på tävling bara 2 veckor innan. Vilken tur att allas vår Johanna Allanach fanns tillhands.
Sponsringens betydelse
Vi har haft en hel hög av sponsorer för vår resa till OEC, både stora och små. Jag är enormt tacksam för all den hjälp och stöd vi fått av er. Hoppas att alla ni sponsorer känner att vi varit goda representanter både för er och för Freestyle/HTM Sverige.
Nya mål
Har köpt DVD från båda dagarna och ska titta på de och försöka se om man kan ”knycka” lite idéer och lägga till i mitt eget program. Ska titta lite extra på den unge ryske killen i HTM med sin lilla dvärgschnauzer och även den finska tjejen med golden tiken Daisy. Tror att jag kan lära lite av de eftersom vårt program och min hund har vissa likheter med de. Det gäller ju att välja sånt som passar en själv och ens egen hund och inte bara ta spektakulära saker man ser. Ska jobba på mitt program och ser fram emot kommande tävlingar och kanske fler landslagsuppdrag. Åker gärna med till Prag nästa år.
Mina favoriter på OEC
I HTM är det naturligtvis de 3 medaljörerna men också 4:an, en ung kille från Ryssland med en liten dvärgschnauzer gjorde stort intryck på mig. I FS är det nog Thierry Thomas och den ryska damen som jag minns bäst.
Avresa hemifrån Svedala fredag strax efter lunch. På vägen hämtade jag upp Helena som kom med flyg från Stockholm och sen körde vi vidare till Ringsted för att möta upp de andra. Efter incheckning gick vi alla en promenad med hundarna så att de skulle få sträcka ordentligt på benen och kunna ligga lugnt medan vi var på invigningsfest. Eftersom Tyra kan bli lite osäker tog jag med henne och hon fick ligga i bilen medan vi och alla team utom Finland träffades för ett get-together i matsalen på tävlingshallen. Stackars Finland hade fått problem med bussen så de kom senare. Vår ende sponsor på plats, Rolf, bjöd hela laget på middagen. Tack snälla Rolf!
Under middagen gick alla lag runt och delade ut olika lycka till kort och små gåvor. Supertrevligt och ett fint minne att ha. Eftersom öppna träningen i hallen skulle vara redan 07:00 på lördag morgon för oss HTM ekipage så blev det tidigt i säng.
Lördag 05:00 ringde klockan, ut med Tyra och sedan frukost och iväg till Sorö. KL 07:00 var det dags för en halvtimmes öppen träning inne i hallen. Det kändes helt overkligt att gå där inne med stjärnor som Kath Hardman och massa andra som jag inte ens visste namnet på ännu. Kl 08:00 var det briefing och 08:30 var det dags för inmarsch och invignings ceremoni. Tänk att jag och lilla TyraMyra Hjärtegryn var med om detta. Sverige marscherade in med Helena med svenska flaggan i täten medan de spelade Du gamla du fria.
Så blev kl då 09:00. Först körde en white dog och så var tävlingen igång. Även om man inte hinner titta på alla team så var det en helt fantastisk upplevelse att se så många duktiga hundar från massa olika länder.
Jag hann prata med många både kända och okända nya HTM/FS vänner. Några som gjorde som jag tycker en liten extra prestation var de 2 som debuterade, tävlade för första gången någonsin. Det var en tjej från Israel och en från Färöarna. Ska bli enormt kul att se DVDerna när de kommer så att man kan uppleva allt igen och igen.
På eftermiddagen njöt vi av de 10 final teamen. Vilka prestationer man fick se. Karen Sykes vann välförtjänt tycker jag. På kvällen åt vi alla en gemensam middag på hotellet. Det var jättetrevligt och det blev självklart en massa hundprat.
Även söndag morgon blev det en tidig start. Då kunde vi ju som redan kört vårt njuta men också stötta och heja på våra svenska FS ekipage. Det var jättekul eftersom jag inte hade sett något av de svenska programmen tidigare live. Också FS bjöd naturligtvis på massa fantastiska uppvisningar med Thierry Thomas som slutlig vinnare.
Så var då det första OEC slut. Vi packade ihop, sa hej då och vi ses snart igen till varandra. Det var ett fantastiskt äventyr vi varit med om och hoppas att man kanske kan vara aktuell även till nästa år då OEC går i Prag.
Mitt OEC
Att vara mästerskapsdebutant har varit både kul och lite skrämmande. Skulle man klara att gå in och köra inför en stor och väldigt kunnig publik bland alla ”stjärnor". Vi hade fått presentera en plan i förväg för landslagsledningen och den hade jag bestämt att försöka hålla så mycket som möjligt. En viktig sak som jag hade bestämt att fokusera på var att försöka att allt skulle vara så likt hemma och på träning som möjligt för Tyra, med mat, rastning, uppvärmning och allt annat.
Lördag morgon kom. Vi hade alla en plan ungefär vad vi skulle göra på öppna träningen. Min plan var att bara ta in Tyra en liten kort, kort stund och låta henne känna sig lite hemma och få henne att tänka positivt. Både uppvärmnings och tävlingsringen var öppen för träning. Eftersom man inte fick ta med godis in i tävlingsringen så tog jag med vår älskade tennisboll och gick in och körde lite korta, enkla övningar och starter med bollen som belöning. Allt kändes jättebra. Sen satte jag mig med Tyra vid kanten av uppvärmningsringen en stund.
Då kom helt plötsligt Helle. Jag trodde det var bara för att hälsa men så säger hon, det är problem med din CD. Har du en reserv? Javisst har jag det, iväg snabbt med Tyra bort till omklädningsrummet och hämtade den. Lämnar den till DJn. Samma fel på den. Hur är detta möjligt! Den fungerade ju i Naestved för 2 veckor sedan! Vad ska vi göra, har du en kopia?? Frågorna haglade och jag började känna mig lite stressad. Fram med telefonen och ringde min stackars son Fredric som svarade efter massa signaler. Kan du åka hem och maila över den till oss? Då kommer världens bästa Johanna Allanach och frågar igen vad som är fel och jag förklarar och berättar att den funkade i Naestved. Det här fixar jag säger då Johanna, oroa dig inte. Så självklart, så tryggt. Så talar bara ett proffs på att organisera tävlingar, träna hundekipage och mycket annat. Och visst fixade hon det. Hon provade CDn i sin dator som skulle användas under dagen och vips så fungerade min CD. Det är bara för att datorn har en nyare version säger Johanna som den självklaraste sak i världen. Vi sätter dit min dator och använder den när du ska köra. Oroa dig inte. Och det gjorde jag verkligen inte. Det kändes så tryggt och bra att jag inte ens hann få panik. Visst hade de kunnat funka med att Fredric hade mailat över filen men så mycket enklare när Johanna tog tag i det.
Så var det då dags för allvar. Jag tittade på några av de först startande inkl vår Erika och sedan gick jag ut och körde med Tyra. Vi körde programmet i sektioner med massor av belöning och det kändes faktiskt jättebra. Eftersom det var fint väder la jag henne i bilen sedan med bakluckan öppen eftersom jag trodde att hon skulle känna sig tryggare där än i buren i omklädningsrummet som vi delade med Tjeckien och några till.
In och kolla lite och sedan ombyte till ”tävlingsdress”. Tittade på Yvonnes som var 4 startade före mig. Hade bestämt att ta ut Tyra sent, låta henne kissa och mjuka upp sig lite utanför och sedan bara köra en liten kort uppladdning medan ekipaget före oss var inne och körde sin rutin. Fram med bollen och lite godis. Några kvicka korta övningar och starter och massor av belöning för att få flow och mycket energi. Så blev det vår tur.
Såg till att hela tiden vara i rörelse så att vi hade mycket flow när vi skulle gå in. Ingången och hälsningen gick fint och vi höll precis på att inta startpositionen när musiken redan startade. Vad nu då?? Men det var bara DJn som måste kolla att musiken verkligen skulle starta. Lite rörigt och Tyra blev lite ivrig, började hoppa på mig och det dröjde lite innan vi kunde komma igång. Var lite rädd att domarna skulle döma att hon var utom kontroll för det var ju bara som hon ville komma igång så jag ville/tordes inte säga till henne för jag vill ju att hon ska vara på tårna. Så blev slutligen allt rätt och vi kom igång.
Det kändes direkt att Tyra var med mig. Det kändes så bra att jag t o m hann tänka på att titta upp på domarna och publiken när vi gick första sidvärtes passagen. Allt kändes som om vi var i en bubbla och allt bara flöt på. Jag hade bestämt att eftersom rutinen var så ny och vi ännu inte är så säkra så skulle jag ta det säkra för det osäkra och visa, hjälpa och stötta Tyra så mycket jag trodde skulle behövas. T o m backen gick bra. Jag missbedömde avstånden lite så att serpentinerna inte blev helt på rätt ställe men inga tendenser att Tyra ville byta sida eller liknande som i Naestved. Vi bara fortsatte och precis som jag sett i många andra bloggar om hur det känns inne på banan så flöt allt bara på. När sluttonen klingade ut och vi gjort vår slutpose så kändes allt bara för bra för att vara sant.
Sprang ut och belönade med boll & godis. Min underbara, fantastiska hund. Berättade för Helena hur bra allt kändes innan vi gick ut, tog vår and och promenerade iväg. Tyra la sig i gräset och rullade, sprang omkring med anden och jag bara satte mig på en parksoffa och njöt. Det är helt overkligt hur bra allt kändes.
Ni som läst på FB vet att jag blev kvar i bubblan med känslan av att trots att vi inte hade presterat några vinnarpoäng så kunde jag inte ha varit mer nöjd om jag hade vunnit. Det känns som om vi har tagit ett stort steg inom HTM det här året. Från debut i klass 2 på MyDog i januari via massa problem med ögon, livmoderinflammation etc , debut i klass 3 i Naestved den 1 okt och till nu OEC. Detta kunde jag aldrig ha trott skulle bli sant om ni hade frågat mig i våras.
Vad har jag lärt mig på OEC
Gör upp en plan i förväg och håll dig till den både i ringen och utanför. Det ger din hund en trygghet mitt i allt nytt och ovant. Det känns som om det är det som är skillnaden på en erfaren förare och en som är ute för första gången. De erfarna bara kör på oavsett vad som händer och det funkar. En annan sak är också vad lite tid kan göra att hunden hinner smälta och ta in det den har lärt sig. Tyra presterade minst 50% bättre på OEC än i Naestved
2 veckor tidigare.
Bästa minnet
Bästa minnet känns som att ha träffat och lärt känna först och främst mina svenska lagkompisar men också många nya HTM/FS vänner.
Värsta minnet
När min CD inte funkade och sedan inte heller reserven fast den hade funkat på tävling bara 2 veckor innan. Vilken tur att allas vår Johanna Allanach fanns tillhands.
Sponsringens betydelse
Vi har haft en hel hög av sponsorer för vår resa till OEC, både stora och små. Jag är enormt tacksam för all den hjälp och stöd vi fått av er. Hoppas att alla ni sponsorer känner att vi varit goda representanter både för er och för Freestyle/HTM Sverige.
Nya mål
Har köpt DVD från båda dagarna och ska titta på de och försöka se om man kan ”knycka” lite idéer och lägga till i mitt eget program. Ska titta lite extra på den unge ryske killen i HTM med sin lilla dvärgschnauzer och även den finska tjejen med golden tiken Daisy. Tror att jag kan lära lite av de eftersom vårt program och min hund har vissa likheter med de. Det gäller ju att välja sånt som passar en själv och ens egen hund och inte bara ta spektakulära saker man ser. Ska jobba på mitt program och ser fram emot kommande tävlingar och kanske fler landslagsuppdrag. Åker gärna med till Prag nästa år.
Mina favoriter på OEC
I HTM är det naturligtvis de 3 medaljörerna men också 4:an, en ung kille från Ryssland med en liten dvärgschnauzer gjorde stort intryck på mig. I FS är det nog Thierry Thomas och den ryska damen som jag minns bäst.
Resultat
Vi fick inga svenskar till final denna gång men nästa gång tar vi dom ;)
Bästa HTM-ekipage i svenska laget blev Tine och Yvonne Öster (21 av 34). Detaljerade resultat för grundomgången finns här:
http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/htm-team-round.pdf
Och resultaten från finalen finns här:
http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/htm-individual.pdf
Totalresultaten finns här:
http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/htm-all.pdf
Vi gratulerar Karen Sykes och Fly från Team GB som vann!! Och gläds självklart även med alla andra duktiga deltagare :)
Det vinnande HTM-laget var också det Team GB! Sverige kom på en sjätteplats i lag vilket inte är illa för att vara första året HTM-är en officiell sport här :)
Lagresultaten finns här:
http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/teams.jpg
Bästa FS-ekipage i svenska laget blev Linnea Vejde med Zolo (21 av 36). Detaljerade resultat för grundomgången finns här:
http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/fs-team-round.pdf
Och resultaten från finalen finns här:
http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/fs-individual.pdf
Totalresultaten finns här:
http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/fs-all.pdf
Vi gratulerar Thierry Thomas och Ubac från Frankrike som vann!! Och gläds självklart även med alla andra duktiga deltagare :)
Det vinnande freestyle-laget var Ryssland! Lagresultaten i övrigt finns här: http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/hold.jpg
För mer resultatnördande - och lite korta filmklipp från programmen - se OECs hemsida som är oerhört väluppdaterad: http://oec2011.files.wordpress.com
Bästa HTM-ekipage i svenska laget blev Tine och Yvonne Öster (21 av 34). Detaljerade resultat för grundomgången finns här:
http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/htm-team-round.pdf
Och resultaten från finalen finns här:
http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/htm-individual.pdf
Totalresultaten finns här:
http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/htm-all.pdf
Vi gratulerar Karen Sykes och Fly från Team GB som vann!! Och gläds självklart även med alla andra duktiga deltagare :)
Det vinnande HTM-laget var också det Team GB! Sverige kom på en sjätteplats i lag vilket inte är illa för att vara första året HTM-är en officiell sport här :)
Lagresultaten finns här:
http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/teams.jpg
Bästa FS-ekipage i svenska laget blev Linnea Vejde med Zolo (21 av 36). Detaljerade resultat för grundomgången finns här:
http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/fs-team-round.pdf
Och resultaten från finalen finns här:
http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/fs-individual.pdf
Totalresultaten finns här:
http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/fs-all.pdf
Vi gratulerar Thierry Thomas och Ubac från Frankrike som vann!! Och gläds självklart även med alla andra duktiga deltagare :)
Det vinnande freestyle-laget var Ryssland! Lagresultaten i övrigt finns här: http://oec2011.files.wordpress.com/2011/10/hold.jpg
För mer resultatnördande - och lite korta filmklipp från programmen - se OECs hemsida som är oerhört väluppdaterad: http://oec2011.files.wordpress.com
fredag 21 oktober 2011
Startordning Sverige
Kan ha räknat något fel
HEELWORK
Erika och Oggie nr 1
Yvonne och Tine nr 11
Jenny och Tyra nr 15
Hanna och Grizzly nr 31
FREESTYLE
Linnéa och Zolo nr 1
Hanna och Grizzly nr 4
Erika och Oggie nr 19
Sabine och Wilma nr 32
Hela listan finns här http://oec2011.wordpress.com/2011/10/21/running-order-freestyle/
//Sabine
HEELWORK
Erika och Oggie nr 1
Yvonne och Tine nr 11
Jenny och Tyra nr 15
Hanna och Grizzly nr 31
FREESTYLE
Linnéa och Zolo nr 1
Hanna och Grizzly nr 4
Erika och Oggie nr 19
Sabine och Wilma nr 32
Hela listan finns här http://oec2011.wordpress.com/2011/10/21/running-order-freestyle/
//Sabine
Startordning
Startordningen för lördagens HtM och söndagens freestyle finns nu på http://oec2011.wordpress.com/2011/10/09/running-orders-for-the-team-rounds/
Sabine & Wilma
Dags för Norrlänningen att skriva lite :)!
Jag heter Sabine, 20 år gammal och bor i Umeå, en stad där allt runt omkring känns lite väl långt bort och ofta är "lite efter" gällande nya hundsporter ex. Men det finns även freestyle där, på min BK (Holmsund BK) hade vi den 1/10 ett KM i freestyle där jag dömde hela 7 startanden! Jag tror, med lite tid, mer domare norrut och mer tävlingar kommer sporten växa sig ännu starkare även i norra Sverige.
Med mig till EM har jag golden retrievern Wilma, hur vi kom in i freestylen är en lustig historia...
Wilma, först av allt, är inte "min" hund, hon är min mammas hund. Helt galen i min mamma är Wilma och tidigare bodde hon även hos henne.
Denna historia började med att jag skaffade min framtida tävlingshund, Bailey, en galen goldenhane som idag är 2.5 år. Tränade upp honom som valp och försökta lägga bra grunder, då kom dagen som många golden retriever ägare gruvar sig för, höft och armbågsledsröntgen (HD/ED). Efter sett plåtarna kom inte svaret som en chock, han hade C/D höfter, 1 år gammal... Jaha, tänkte jag, vad gör jag nu? 4 hundar i huset och ingen som kan göra det jag verkligen vill med, tanken att skaffa en till eller omplacera någon fanns inte på kartan.
Men en dag, rättare sagt i februari 2010 tog jag ut Wilma som var hos mig, tänkte jag vill lära henne något (hund kunde lk1 halvbra sedan tidigare + allmänlydnad). Momentet blev 8.an. I iskyla tränade vi och gick så bra att jag ringde min mamma som var lika förvånad som jag(många såg Wilma som en lite virrig hund som knappast skulle kunna lära sig något i freestyle, var mera agility)! Vi tränade in nya konster, lärde in saker som jag inte sett andra hundar göra. Till slut valde jag att anmäla oss till tävling bara för att, det blev i Österåker 2010. Och vips sa det hade vi fått fsd1 med över 91 poäng på alla tre starter på lördagen, och Agnes (ena domaren) tjatade att vi skulle tävla klass 2 dagen efter, vilket vi gjorde. Där fick vi också uppflytt! Resultatmässigt blev det 4 klassvinster och 2 andraplaceringar på en helg i klass 1 & 2. Då kom Agnes igen och var på oss att vi skulle fortsätta tävla nu i klass 3, ta rabiesvaccination och satsa gärnet. På den vägen var det, och idag är Wilma Svensk och Norsk freestylechampion (första hunden som blivit norsk champion och första hunden som tagit norskt freestylecert) trots de få tävlingarna vi kunnat delta i.
Hemma har jag 2 golden hanar och nu en galen border collie valp, "Jinni" på 5 månader, som jag hoppas bla. ska kunna bli en fin freestyle och heelwork hund i framtiden.
Våran form är inte på topp just nu, för 2½ vecka sedan dog min första hund, Nellie, 7 år 2 månader, i cancer. Fick reda på cancern en vecka innan hon gick bort så träningen har legat stort sett still i 3 veckor, från kärnfrisk till död på 2 veckor... Men vill ändå hoppas att jag och Wilma ska kunna visa upp ett bra program och även hjälper Sverige till en fin placering i lagtävlingen och individuellt, om inte annat bidra till en hyperbra stämning :)!
Detta är första mästerskapet jag någonsin verkligen upplevt!!! Bara såg några minuter på NM lydnad i Stockholm, men annars har jag aldrig ens varit på plats vid ett mästerskap! Nu ska jag inte bara uppleva, utan även delta! Jissies hur ska detta gå..! Jag och Wilma är inte bara riktiga nybörjare här (både gällande hur länge vi hållit på med freestyle och i mästerskapssammanhang.), vi gör allt detta för första gången. Blir en spännande helg och ett minne för livet!
Jag heter Sabine, 20 år gammal och bor i Umeå, en stad där allt runt omkring känns lite väl långt bort och ofta är "lite efter" gällande nya hundsporter ex. Men det finns även freestyle där, på min BK (Holmsund BK) hade vi den 1/10 ett KM i freestyle där jag dömde hela 7 startanden! Jag tror, med lite tid, mer domare norrut och mer tävlingar kommer sporten växa sig ännu starkare även i norra Sverige.
Med mig till EM har jag golden retrievern Wilma, hur vi kom in i freestylen är en lustig historia...
Wilma, först av allt, är inte "min" hund, hon är min mammas hund. Helt galen i min mamma är Wilma och tidigare bodde hon även hos henne.
Denna historia började med att jag skaffade min framtida tävlingshund, Bailey, en galen goldenhane som idag är 2.5 år. Tränade upp honom som valp och försökta lägga bra grunder, då kom dagen som många golden retriever ägare gruvar sig för, höft och armbågsledsröntgen (HD/ED). Efter sett plåtarna kom inte svaret som en chock, han hade C/D höfter, 1 år gammal... Jaha, tänkte jag, vad gör jag nu? 4 hundar i huset och ingen som kan göra det jag verkligen vill med, tanken att skaffa en till eller omplacera någon fanns inte på kartan.
Men en dag, rättare sagt i februari 2010 tog jag ut Wilma som var hos mig, tänkte jag vill lära henne något (hund kunde lk1 halvbra sedan tidigare + allmänlydnad). Momentet blev 8.an. I iskyla tränade vi och gick så bra att jag ringde min mamma som var lika förvånad som jag(många såg Wilma som en lite virrig hund som knappast skulle kunna lära sig något i freestyle, var mera agility)! Vi tränade in nya konster, lärde in saker som jag inte sett andra hundar göra. Till slut valde jag att anmäla oss till tävling bara för att, det blev i Österåker 2010. Och vips sa det hade vi fått fsd1 med över 91 poäng på alla tre starter på lördagen, och Agnes (ena domaren) tjatade att vi skulle tävla klass 2 dagen efter, vilket vi gjorde. Där fick vi också uppflytt! Resultatmässigt blev det 4 klassvinster och 2 andraplaceringar på en helg i klass 1 & 2. Då kom Agnes igen och var på oss att vi skulle fortsätta tävla nu i klass 3, ta rabiesvaccination och satsa gärnet. På den vägen var det, och idag är Wilma Svensk och Norsk freestylechampion (första hunden som blivit norsk champion och första hunden som tagit norskt freestylecert) trots de få tävlingarna vi kunnat delta i.
Hemma har jag 2 golden hanar och nu en galen border collie valp, "Jinni" på 5 månader, som jag hoppas bla. ska kunna bli en fin freestyle och heelwork hund i framtiden.
Våran form är inte på topp just nu, för 2½ vecka sedan dog min första hund, Nellie, 7 år 2 månader, i cancer. Fick reda på cancern en vecka innan hon gick bort så träningen har legat stort sett still i 3 veckor, från kärnfrisk till död på 2 veckor... Men vill ändå hoppas att jag och Wilma ska kunna visa upp ett bra program och även hjälper Sverige till en fin placering i lagtävlingen och individuellt, om inte annat bidra till en hyperbra stämning :)!Detta är första mästerskapet jag någonsin verkligen upplevt!!! Bara såg några minuter på NM lydnad i Stockholm, men annars har jag aldrig ens varit på plats vid ett mästerskap! Nu ska jag inte bara uppleva, utan även delta! Jissies hur ska detta gå..! Jag och Wilma är inte bara riktiga nybörjare här (både gällande hur länge vi hållit på med freestyle och i mästerskapssammanhang.), vi gör allt detta för första gången. Blir en spännande helg och ett minne för livet!
Nu är vi på väg :D
Nu sitter jag och Linnea Vejde med våra underbara vovvar som sover och taggar för helgen! Snart passerar vi Nässjö och hoppas komma fram till Sorö vid 15. Klockan 17.30 är det sedan middag med alla lag och även lottning av startordningen.
Jag vet också att våra lagkamrater har påbörjat resan och nu hoppas vi på att de kör försiktigt och kommer fram hela. Tycket att det räcker med otur i det svenska laget, då våra säkraste kort i både HTM och Freestyle inte kunde delta :/
Jag hoppas på att det iaf finns internet på hotellet, för då ska jag försöka uppdatera med bilder och film regelbundet!
Nu hoppas jag att ni alla håller tummarna för oss!
Jag vet också att våra lagkamrater har påbörjat resan och nu hoppas vi på att de kör försiktigt och kommer fram hela. Tycket att det räcker med otur i det svenska laget, då våra säkraste kort i både HTM och Freestyle inte kunde delta :/
Jag hoppas på att det iaf finns internet på hotellet, för då ska jag försöka uppdatera med bilder och film regelbundet!
Nu hoppas jag att ni alla håller tummarna för oss!
Hanna och Grizzly
Grizzly har nu hunnit fylla 4 år, som ni säkert vet är hon en Belgisk vallhund/Groenendael. Jag som håller i kopplet heter Hanna Eriksson och är 20 år fyllda. Tillsammans har vi tävlat och tränat freestyle i ungefär tre år, så vi är fortfarande nybörjare och lär oss nya saker hela tiden.Att skaffa sig Grizzly som första riktiga hund har varit en resa med många tårar och skratt. När jag började på Stora Segerstads naturbruksgymnasium, med inriktning Hund, ville jag ha en hund att träna och tävla med. Valet föll tillslut på Groenendael, jag hittade en uppfödare som var beredd att lämna ut G på foder. Så efter mycket tjat på föräldrar fick jag hem min svarta valp.
Från dag ett har det varit jag och Grizzly. Hon har alltid enbart haft ögonen på mig och struntat i alla andra. Hon har varit reserverad, reagerat på vardagliga ljud (skott är inga problem, men ljudet som blir när jag knäcker ägg är fruktansvärt) och haft andra skumma grejer för sig. Men tack vare att hon har lagt sitt liv i mina händer och litar på mig har det inte blivit några problem. Hon litar på att jag sköter situationen och skulle kunna hoppa över ett stup om jag bad henne. Men det har behövts många tårar, ideer och hårslitningar för att komma hit.
Med Grizzly har jag tränat och tävlat det mest, lydnad, agility, vallning och bruks är bara lite av allting. Men det vi främst har nått framgång i är i freestyle, där jag är förvånad att det har gått så bra som det har. Men vi lär oss fortfarande av varandra och har framtiden för oss, eftersom många tårar och skratt även har funnits inblandat här.
Med Grizzly har jag tränat och tävlat det mest, lydnad, agility, vallning och bruks är bara lite av allting. Men det vi främst har nått framgång i är i freestyle, där jag är förvånad att det har gått så bra som det har. Men vi lär oss fortfarande av varandra och har framtiden för oss, eftersom många tårar och skratt även har funnits inblandat här.
Idag har Grizzly bland annat diplom i freestyle klass tre, vi har i år hunnit blivit Svensk Freestylechampion och tävlar klass tre i både freestyle och heelwork. Förra året var första gången vi fick vara med i det svenska landslaget i freestyle, då var vi reserv under NM men deltog i Heelworken. Det var en upplevelse jag alltid kommer att minnas.Nu har vi fått äran att vara med och representera Sverige under NM i freestyle. Eftesom Ally blev sjuk fick vi som reserver i Heelworken även hoppa in och tävla HTM. Så Grizzly, min första hund på enbart fyra år tävlar i helgen EM i freestyle OCH heelwork! Hur stort är inte det liksom? :p Tror inte jag riktigt har förstått det själv än...
Grizzly är min bästa vän, min hjälte och mitt allt! Hon har räddat mig från att falla många gånger, hjälpt mig upp när jag ligger ner och stöttar mig på min resa mot ett frisk liv. Jag tror inte någon kan förstå hur mycket hon betyder för mig!
tisdag 18 oktober 2011
Ojoj... en olycka kommer sällan ensam...
Vi har haft lite otur på sistone:
Först blev Monicas underbara Ally halt och nu har Linas fantastiska Zing brutit en tå ;(
Vi hoppas att både Ally och Zing snart är på benen igen men ingen av dom kommer att kunna följa med till EM.
Hanna och Grizzly kommer därmed att hoppa in i HtM-laget och tävla båda grenarna. Go Hanna!
Erika och Oggie kommer att göra ett sista-minuten-inhopp i freestyle-laget och därmed även dom tävla båda grenarna. Håll tummarna för lill-mopsen!
måndag 17 oktober 2011
Linnéa & Zolo
Zolo är en fyraårig Australian Shepherd och min allra goaste kompis! Själv heter jag Linnea och är 24 år gammal, och utbildad agilityinstruktör och freestyledomare. Zolo och jag debuterade på freestyleplanen för ca 2 år sedan och sedan dess har Zolos freestylekarriär gått som på räls utan att jag egentligen förstått vad som har hänt. Efter tre officiella starter tävlade vi SM, och året efter kom vi tvåa i tävlingen om Årets freestylehund 2010. Dessutom fick vi en landslagsplats på NM där vi vann GULD med svenska landslaget och knep en sjunde placering individuellt.
Förutom freestyle så tävlar vi främst i agility men även lydnad. Vi debuterade nyligen i rallylydnad, och har tränat en del vallning.
Jag slutar aldrig förvånas över min Zolo som har en enorm personlighet utan dess like. Med honom har man aldrig tråkigt! Jag ser fram emot många roliga äventyr med honom, både i o utanför Danmarks gränser.
Att vi ska få tävla för svenska landslaget även detta år känns som en vinst i sig, och det ska bli så himla kul att åka ner till Danmark med världens bästa landslagskompisar och bara ha så kul vi bara kan! Heja Sverige :)
söndag 16 oktober 2011
Jenny & Tyra
Tyra och jag har åter halkat på ett bananskal och rätt in i hetluften. Så sent som 1 okt 2011 debuterade vi i HTM klass 3 så precis som några till i laget så är vi rena noviser vad det gäller mästerskap. Vi åker därför främst till OEC för att se och lära av de som hållit på längre.
Tyra är en 8 år gammal ”sällskaps” golden tik som kom till mig mest av en slump julen 2006 och som har kommit att betyda enormt mycket för mig som en mycket trogen vän och som stöd i min rehabilitering. Hon är min absolut bästa vän som alltid finns där för mig. Att hon sedan också har gjort att vi tillsammans kom igång med hundträning och numera också tävling är bara en extra bonus. Förutom HTM har vi tävlat rallylydnad och tränar jaktapportering och viltspår.
Tyra är en 8 år gammal ”sällskaps” golden tik som kom till mig mest av en slump julen 2006 och som har kommit att betyda enormt mycket för mig som en mycket trogen vän och som stöd i min rehabilitering. Hon är min absolut bästa vän som alltid finns där för mig. Att hon sedan också har gjort att vi tillsammans kom igång med hundträning och numera också tävling är bara en extra bonus. Förutom HTM har vi tävlat rallylydnad och tränar jaktapportering och viltspår.
Att det blev HTM är precis som mycket annat i mitt liv en slump. Efter att ha tränat och tävlat rallylydnad under 2 år så var jag på MyDog 2009 för att se på Freestyle och såg några som körde HTM fast det ju då fortfarande var inofficiellt. Eftersom jag är superdålig på att dansa så hade jag insett att Freestyle nog var för avancerat för oss men när jag såg HTM så tänkte jag att kanske ändå … . Vår ordentliga tävlingsdebut var på MyDog 2010 och sedan har det rullat på och nu står vi här och ska iväg på vårt första mästerskap.
FS/HTM är en kul sport eftersom all träning görs för att det är kul och ger en möjlighet att tillsammans med sin hund skapa ett program som visar fram just min hunds bästa sidor.
Tyvärr bor vi i en FS/HTM öken (Skåne) så det är svårt att hitta träningsmöjligheter i Sverige på nära håll. Jag har istället haft turen att kunna pendla över till Danmark för både träning och tävling. Därför ska det bli extra kul att få åka med till OEC och se och lära känna alla duktiga team i det svenska laget.
Jag är egenföretagare och driver sen snart 20 år tillbaka JENNY THOLIN SPEDITION AB som är en internationell ”resebyrå” för hästar. Hundar har alltid varit en del av mitt liv och jag har hunnit syssla med många olika typer av hundaktiviteter, fågelhundsjakt, grytjakt, lydnad, rallylydnad och nu HTM. Jag är utbildad Allmänlydnads och rallylydnadsinstruktör och håller kurser och tävlar för Oxie BK.
lördag 15 oktober 2011
Yvonne & Tine
Att föda upp valpar är något alldeles extra och att sen en av valparna från första början valde mig till ”det bästa som finns”, det är ren och skär glädje. En hjärtformad bläs gav henne namnet Valentine, Tine. Tine har från första början haft en vilja att utföra minsta önskan från mig. Hon har en arbetskapacitet som är enorm. Tröttnar aldrig! Dock har hon en egenskap som inte är så kul om man vill satsa på tävling. Hon har scenskräck. Detta har gjort att vi numera lagt ner freestyletävlandet för att enbart jobba med HTM där Tine får vara NÄRA mig. Där trivs hon bäst!
Min hundbakgrund började när jag var 11 år och fick min första egna hund. Sen har det genom åren blivit många hundar och många olika inriktningar på hundintresset.
Jag har utbildat mig till SBK-A-, freestyle- , vallning-, tjänstehund- (flygvapnet) och agilityinstruktör. Är numera också domare i freestyle. Freestylesporten är verkligen hundvärldens formel 1 vad gäller inlärning och precision. Det här är något som jag som gammal lydnadsnörd verkligen gillar. Och för Tine som älskar att lära sig nya saker är denna sport verkligen optimal.
Jag har utbildat mig till SBK-A-, freestyle- , vallning-, tjänstehund- (flygvapnet) och agilityinstruktör. Är numera också domare i freestyle. Freestylesporten är verkligen hundvärldens formel 1 vad gäller inlärning och precision. Det här är något som jag som gammal lydnadsnörd verkligen gillar. Och för Tine som älskar att lära sig nya saker är denna sport verkligen optimal.
Tine och jag gör nu vår andra start i landslaget. Förra året var vi reserver i freestyle och ordinarie i HtM. Sverige har enbart haft HtM som officiellsport sen årsskiftet. På sikt tror jag att svenska landslaget i HtM kan röna stora framgångar. Vi har en härlig lydnadsbakgrund att komma ifrån och flera lydnadsrävar är på väg in i sporten. Men just nu är förväntningarna inställda på att få nya kontaktytor, massor av lärdomar och sen förstås ha attans kul tillsammans med världens bästa landslagskompisar!
torsdag 13 oktober 2011
Sponsrade halsband till EM
Den del av laget som åker till EM har fått gratis halsband från Morrhåret AB!!
Tine, Ally och Oggie visar sina nya fina halsband (resten av gänget får sina när vi ses nästa gång):
Erika & Oggie
Oggie och jag får nog anses vara lagets nybörjare: ingen av oss har någonsin deltagit på ett mästerskap förut, Oggie är bara två år och jag började mitt hundsportande ihop med grand danoisen Willow för ca 4 år sen. Willow har många underbara sidor och jag är oerhört stolt över att ha kommit upp i klass II med henne men hon lär knappast dyka upp i nåt landslag ;)
Förutom HtM tävlar vi även freestyle, rallylydnad, lydnad och agility. Oggie har än så länge tagit FDI, FDII och RLD N.
Jag är civilingenjör och jobbar på en statlig myndighet. Förutom hundarna håller jag på med hantverk av olika sorter, foto och läser massor av böcker (även om icke-hundrelaterade saker).
Oggie är så vitt jag vet första mopsen någonsin att komma med i ett landslag och det gör det extra kul att tävla HtM på EM och visa att även udda raser kan jobba! Jag är grymt imponerad av vad min lilla hund lyckats snappa upp under sitt korta liv men inser samtidigt att vi har en hel del kvar att lära innan vi kan slå oss in i världseliten så vårt mål i år är att lära oss massor.
Förutom HtM tävlar vi även freestyle, rallylydnad, lydnad och agility. Oggie har än så länge tagit FDI, FDII och RLD N.
Jag är civilingenjör och jobbar på en statlig myndighet. Förutom hundarna håller jag på med hantverk av olika sorter, foto och läser massor av böcker (även om icke-hundrelaterade saker).
onsdag 12 oktober 2011
Sveriges hejaramsa till EM :)
Under vår helg i Linköping hann vi också med att försöka skriva hejaramsor. De av klubbens medlemmar som dök upp under helgen fick sen rösta vilken dom tyckte var bäst...
Det vinnande bidraget komponerades av Susan, Jonna och Linnea och vi hoppas få höra den på EM ;)
http://www.youtube.com/watch?v=TGZoixRuvT4&noredirect=1
(YouTubelänken har bättre kvalitet än den inklistrade videon)
Det vinnande bidraget komponerades av Susan, Jonna och Linnea och vi hoppas få höra den på EM ;)
http://www.youtube.com/watch?v=TGZoixRuvT4&noredirect=1
(YouTubelänken har bättre kvalitet än den inklistrade videon)
Lina & Zing
Som ålderskvinna Börjar då presentation av Sveriges landslag i freestyle 2011. Ålderskvinna, kanske inte främst i forma av ålder, men den som i dagsläget har flest mästerskap med sig i ryggsäcken. Zing min 8½ år gamla pumi och själsfrände och jag har hittils deltagit i NM 2009, VM 2010, NM 2010 samt även som Sveriges representant på Crufts 2011. Under dessa mästerskap har Sverige haft stora framgångar med guld i lag både 2009 och 2010 på NM. Även för mig och Zing har det gått bra då vi tog individuellt silver 2009, fjärde plats 2010 på NM, nionde plats på VM och en femte plats på Crufts.Trots att hundlivet idag består till större delen av freestyle har vi en bakgrund i helt andra hundsporter. Zing har championat i både lydnad och agility samt är uppflyttad till lägre klass spår och elitklass sök. För egen del är jag utbildad instruktör inom lydnad, freestyle och agility. Jag är även engagerad som tävlingsledare i bruks samt nybliven domare i freestyle. Det här med att döma är verkligen utmanade men spännande och rolig uppgift då man påverkar freestylesportens väg framåt.
Jag själv är utbildad miljövetare och jobbar som klimat- och miljöstrateg på Karlstads kommun. Sedan ett år tillbaks har två nya stora intressen gjort entré i mitt liv; teater och westernridning. I familjen finns även en åldersdam till, Offa 13½ år gammal. Offa har nyligen startat sin karriär som freestyle och HTM-hund tillsammans med en kompis och hon tycker att det är så kul! Med lånehunden Ike har även jag debuterat i HTM i år.
söndag 2 oktober 2011
Landslagsträff i Linköping
Helgen 24-25 september träffades nästan alla landslagsaktuella ekipage på Linköpings Hundungdom (som snällt lånat ut lokalerna åt oss).
Av truppen som åker till Öppna EM saknade vi tyvärr (p g a avståndet till Umeå) Sabine Åström och golden retrivern Wilma :(
På bilden: Helena Sundsgård med Gorilla (lagledare FS), Lina Petterson med Zing (FS EM2011), Michaela Neiglick med Rut (FS), Jonna Donlau med Teo (FS), Yvonne Öster med Tine (HtM EM2011), Jenny Tholin med Thyra (HtM EM2011), Memea Mohlin med Ruben (lagledare HtM), Susan Wastensson med Frodo (HtM), Stina Liljegren med Raiko (FS), Linnea Vejde med Zolo (FS EM2011), Monica Gudinge med Ally (HtM EM2011), Erika Johansson med Oggie (HtM EM2011) och Hanna Eriksson med Grizzly (FS EM2011).Vi hade en mycket givande helg med mycket skoj :) Vi gick bland annat igenom allas program och kollade efter förbättringsmöjligheter samt diskuterade hur vi ska träna och ladda upp inför tävling.
Go Team Sweden!
lördag 24 september 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)